16/03/2011 9:13:50 am
Datalagring. Det finns ett engagemang i frågan om det s k Datalagringsrektivet, som Riksdagen röstar om i eftermiddag. En spontan kritisk reaktion från sinsemellan helt oorganiserade medborgare började strömma in, som ledda av en osynlig hand, från och med igår lunch per mail.

Låt mig säga direkt att jag är ingen anhängare av direktivet. Moderaterna var således också kritiska när dåvarande justitieministern Thomas Bodström (S) drev förslaget. Men han och andra lyckades då driva igenom detta i EU. Och nu fungerar unionen så att direktiv ska implementeras av samtliga medlemsländer.

Deadline var egenligen 2007, så vi är redan sena, minst sagt. EU-domstolen har redan fällt Sverige för detta. Vill vi inte riskera mångmiljonböter kan vi inte säga nej eller skjuta på det hela ytterligare. Direktivet har också förbättrats, exempelvis har lagringstiden av trafikdata satts till högst sex månader.

Detta är ett arv vi har att hantera. Den som är bestämt emot sådant här kan välja mellan två huvudlösningar. Antingen ska Sverige inte vara med i EU eller så ska vi inte ha socialdemokratiska regeringar. Då väljer jag det sistnämnda.

Uppdatering: Johan Ingerö, klok och liberal, diskuterade detta på Twitter med mig. Han och andra vill få det till en fråga om att våga stå upp "mot EU". Är Sverige medlem har vi accepterat principen att direktiv ska implementeras. Annars ska vi inte vara med, då accepterar vi inte beslutsstrukturen. Eller ska vi låta kommuner som ogillar vissa riksdagsbeslut hoppa över dem också?