Johnny Munkhammar skrev på denna blogg från 2004 till sin död 2012. Bloggen är upprätthållen som ett minne och som referens till Johnnys arbete av Johnny Munkhammars minnesfond.

This blog was operated by Johnny Munkhammar from 2004 until 2012 when he passed away. This blog is now in a memorialized state and operated by the Johnny Munkhammar fund.
Prenumerera på nyhetsbrevet munkhammar.org
Sunday 2017-06-25, 07:12:35

2011-06-29 21:48:01
Väl talat men fel ändå. Per Altenberg på Libereko har i ett intressant inlägg synpunkter på min argumentation för att prioritera fortsatt sänkta skatter för alla. Han nämner Sherlock Holmes och dennes berömda poäng om hunden som inte skällde. Jag har läst samtliga Sherlock Holmes i originaltryck och uppskattar referensen. Den skulle syfta på att jag inte har några forskningskällor som grund för min ståndpunkt. Men den hunden skäller faktiskt.

Förvisso brukar jag i böcker och rapporter ange tydligt vilka källor jag syftar på, och i Dagens Industri nämner jag endast Långtidsutredningen och OECD. Formatet där medger inte omfattande fotnoter. Men de studier som pekar på jobbskatteavdragets effekter på sysselsättningen är entydigt positiva. Där har Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, SNS, med flera, kommit med slutsatser. Altenberg har en lista med "motstudier", men bara någon handlar om just jobbskatteavdraget. Resten resonerar om värnskatt.

När det gäller att värnskatten ska slopas instämmer jag som bekant i det. Jag anser dock att det inte är allra viktigast. Och jag har också refererat till dem som påpekar att detta sannolikt på sikt kan finansiera sig självt i de offentliga finanserna. Vid själva avskaffandet räknas dock den statiska effekten enligt svensk praxis, vilket väl är 4-5 miljarder kronor. Jag anser då att höjd brytpunkt lindrar värnskattens negativa effekter och att det når fler än avskaffad värnskatt.

Vad finns då kvar av Altenbergs lista? Jo, en som vill utreda jobbskatteavdragets effekter en gång till. Riksdagen har just beslutat att så bör ske. Mer? Jo, att allt inte handlar om drivkrafter för jobb. Visst. Men för den som lever i utanförskap på låga bidrag med 115 procents marginaleffekt finns ett behov av sänkt skatt. Där kommer också det sociala argument in som Altenberg inte berör. Han bemöter inte heller min tes om det strategiska, att sänkt skatt för alla ger fler ökad frihet och skapar stöd för ytterligare skattesänkningar.

Elementärt, min käre Altenberg! (Förvisso ett uttryck Holmes faktiskt aldrig använde.)

2011-06-29 09:08:33
Almedalen. Nästa vecka rycker allt närmare och schemat börjar slutföras. Utöver en lång rad separata möten och mingel ska jag medverka i några arrangemang:

Måndag:

14.00 TV4. Frågesport - tävlar mot Aftonbladets Lena Mellin.

17.15 SOM-institutet. Journalistik och demokrati. Högskolan.

Tisdag:

10.00 Almega. Hur skapar vi innovationskraft? Hästgatan 12.

Onsdag:

17.00 Axess. Civic society and social mobility. S:ta Karins ruin.

Torsdag:

09.00 Axess. Meritokrati. S:ta Karins ruin.

Lördag:

13.00 EU-kommissionen. European Economic Governance. Clematis.

Hoppas vi ses i Visby!

2011-06-28 11:10:44
Trams, Norberg! I dagens Expressen inleder min gode vän Johan Norberg en i övrigt tänkvärd debattartikel så här:

"Häromdagen meddelade en av Moderaternas liberalaste och mest frispråkiga riksdagsledamöter att han inte längre tycker att värnskattens avveckling är prioriterad före fler jobbskatteavdrag. Säga vad man vill om partihögkvarteret i finansdepartementet, men det vet hur man får fotfolket att gå åt samma håll."

Vi vet ju vem han syftar på, inte sant? Tänk så snabbt det kan gå för en intellektuell att hemfalla åt ynkliga konspirationsteorier. Så mycket kan jag säga att jag inte har påverkats över huvud taget av ledande partiföreträdare i detta. Sådana försök hade varit en tämligen säker garanti att jag hade gjort tvärtom. Johan känner mig väl nog för att veta detta och för att inse att hans påstående är en förolämpning.

Men det mest konstiga är att hylla frispråkighet och självständigt tänkande - men bara så länge detta leder till exakt samma ståndpunkt som den man själv har. Vid minsta avvikelse är självständigt tänkande inte alls bra. Tyvärr säger detta, eftersom det inte är ovanligt, något beklagligt om den liberala sfären. Såväl om dess takhöjd som dess grad av intellektuell konsekvens.

2011-06-28 10:49:38
Bäst med fortsatt sänkt skatt för alla. Debatten med Robert Gidehag fortsätter i Newsmill.

Läs mitt senaste inlägg här - >

2011-06-26 13:39:08
A National Currentcy "Ruinous" For Greece. Some blame the euro for Greece′s problems and some argue that they should re-introduce the drachma. This option would have been - and would be - a disaster for Greece, according to The Economist:

"Even if capital controls were brought in, some Greek banks would go bust. The new drachma would plummet, making Greece′s debt burden even more onerous. Inflation would take off as import prices shot up and Greece had to print money to finance its deficit. The benefit from a weaker currency would be small: Greece′s exports make up a small slice of GDP. The country would still need external finance, but who would lend to it?"

They go on to argue that the current situation is unsustainable, and that there are hard choices to be made.

Read the entire artcle here - >

2011-06-23 11:42:44
I Newsmill: Därför prioriterar jag jobbskatteavdrag framför värnskattens avskaffande. Min gode vän Robert Gidehag, VD i Skattebetalarnas Förening, kritiserar min ståndpunkt avseende prioriteringarna av skattesänkningar på Newsmill. Jag bemöter hans artikel med en utveckling av min analys.

Läs artikeln här - >

2011-06-23 11:37:56
I Second Opinion: Granska påståendena om ökad barnfattigdom. Vi engageras alla av frågan om barnfattigdom, som Rädda Barnen har uppmärksammat. Medierna har bidragit till en mycket omfattande debatt. Tyvärr sprids bilden av ett jätteproblem som växer, när det är tvärtom. På Second Opinion, som handlar om mediegranskning, kritiserar jag att media okritiskt har spritt bilden av ett ökande problem. Ska inte media granska också påståenden om personer som har det svårt?

Läs artikeln här - >

2011-06-22 09:41:17
Att bryta fattigdomsfällor. Det finns fattigdomsfällor i Sverige, skapade av politiker som har höjt skatter och bidrag. Höga skatter på arbete, inte minst för låginkomsttagare, minskar drivkrafterna för produktiv verksamhet - utbildning, arbete, företagande. Kombinerat med bidrag, som därtill minskar ifall man får en inkomst, minskar drivkrafterna än mer.

Att staten på detta vis håller människor - och det rör sig om hundratusentals personer - i fattigdom är djupt omoraliskt. Detta är människor som har väldigt svårt att påverka sin situation, de sitter i uttryckets mest korrekta bemärkelse fast i utanförskap. Så behöver det inte vara.

Flera länder har genomfört skatte- och bidragsreformer som har motverkat fattigdomsfällorna. Sverige har gjort mycket med jobbskatteavdraget och förändringar av socialförsäkringar. Men fortfarande förlorar många pengar på att gå från bidrag till arbete. Den tiondel med lägst inkomst har fortfarande en marginaleffekt på 115 procent.

Det talas om barnfattigdom. Vi har allt färre barn som växer upp under fattiga förhållanden i Sverige och det är bra. Men det finns familjer som sitter fast i bidrag och utanförskap. Vill vi se en fortsatt och kanske snabbare minskning av fattigdomen krävs fortsatta reformer.

Därför pläderar jag för att som högsta prioritet sätta fortsatta jobbskatteavdrag. Idag finns en slentriankritik mot detta. Men jag vill understryka att det finns mycket starka skäl för ytterligare jobbskatteavdrag. Så starka att jag anser att denna skatteförändring bör prioriteras högst.

Sedan är det viktigt att låginkomsttagare kan avancera till högre inkomst. Då bör skatterna också på högre inkomster sänkas. Höjda brytpunkter når då väldigt många. Värnskatten är skadlig och bör också avskaffas. Men eftersom 115 är mer än 56 bör den inte komma först - givet att reformutrymmet inte tillåter allt på en gång.

2011-06-21 11:47:35
Kommentarer. Många kommenterar gårdagens artikel. Ett betydligt mindre antal förefaller också ha läst den. Till gruppen som har läst hör ett antal bloggare, som dock ändå landar lite olika. Se t ex här, här, här, här, här och här.

2011-06-21 10:09:24
Obegriplig Ingerö. Idag skriver Johan Ingerö, vanligen klok bloggare och vän, om min debattartikel från igår. Han hyllar mig som fordom en intellektuell förebild: "Hans attraktionskraft på mig och andra bestod i hans förmåga att stå över det politiska käbblet, till förmån för det rent sakliga." Nu har jag dock "inte längre det som en gång gjorde honom (mig) till en intressant och internationellt framgångsrik debattör och förebild". Istället har jag blivit en förkastligt kompromissande politiker.

Detta är helt obegripligt. Att justera en ståndpunkt i ljuset av nya fakta är det enda intellektuellt hållbara. Jag redovisar i artikeln varför jag nu anser att fler jobbskatteavdrag ska prioriteras före avskaffad värnskatt. Detta med fakta - 115 procents marginaleffekt för låginkomsttagare är högre än 56 procent för höginkomsttagare. Att inte låta uppfattningar påverkas av nya insikter är möjligen bekvämt men fegt och ointellektuellt.

Här agerar man helt efter fakta, empiri och logik och blir anklagad för motsatsen. Låt mig till det lägga att detta år i riksdagen har inneburit en stor mängd rapporter, motioner, anföranden och artiklar med nya idéer och förslag från min sida. Jag verkar för att utveckla vår reformagenda. Ska ingen av dessa insatser räknas in i en bedömning av gärningen hittills?

2011-06-20 10:03:57
I DI: "Därför har jag ändrat mig om värnskatten." I Dagens Industri idag publiceras en debattartikel där jag upprepar mina argument för värnskattens avskaffande, och påpekar att de är giltiga - men att jag ändå anser att vi bör prioritera fortsatta jobbskatteavdrag före, samt höjda brytpunkter för statlig skatt. Huvudargumentet i sak - marginaleffekter för låginkomsttagare - framgår där. Jag bemöter även påståendet att ett avskaffande skulle vara självfinansierande, vilket säkert stämmer, men att vi i praxis länge har utgått från statiska beräkningar, vilket därmed är ett givet ingångsvärde. En ambition med detta är att få fler att se värdet av sänkt skatt för låginkomsttagare, och därmed de de starka sociala argumenten för fortsatta jobbskatteavdrag.

Uppdatering: Jag har tagit emot ett stort antal kommentarer till artikeln. Det förefaller finnas behov av att betona några punkter, utöver uppmaningen att läsa själva artikeln innan man kommenterar.

1. Har Munkhammar blivit för värnskatten?

Nej. En stor del av artikeln handlar om varför den är skadlig. Men jag betonar att ytterligare jobbskatteavdrag bör prioriteras. Detta för att 115 är mer än 56 - marginaleffekterna är ännu större för dem med lägst inkomster.

2. Förnekar Munkhammar dynamiska effekter?

Verkligen inte. En marknadsekonomi är dynamisk, och reformer har ofta sådana effekter. Men det betyder inte att de kan räknas ut exakt. Och inte heller att de kan räknas in i finansieringen av skattesänkningar. I vilket fall konstaterar jag att svensk praxis är statiska beräkningar.

3. Har Munkhammar gett upp principer och visioner?

Tvärtom. I en rad sammanhang - rapporter, motioner, anföranden, artiklar - har jag lanserat nya idéer. Men att i en fråga låta prioriteringarna påverkas av fakta är inte orimligt. Att ignorera fakta är däremot ointellektuellt.

Uppdatering 2: Nättidningen Dagens PS refererar korrekt mitt budskap här.

Läs artikeln här - >

2011-06-19 18:01:02
What the U.S. Can Learn From Sweden. Today, I write with Swedish Finance Minister Anders Borg in Real Clear World - the leading site for politics, economics and public opinion - about how to achieve high growth and budget surplus, using Sweden as our case.
Read the article here - >

2011-06-17 14:31:01
Maud Olofsson. Så har då Maud Olofsson bekräftat att hon kommer att ställa sin plats som partiordförande i Centerpartiet till förfogande vid höstens stämma. Därmed kommer i det närmaste hennes gärning som partiledare att analyseras och potentiella efterträdare att diskuteras.

På många sätt har Maud varit väldigt framgångsrik. Partiet har gjort sig av med en del tungt arv - som kärnkraften och bron - och har gjort genomgående bättre ifrån sig i val än under företrädaren. Hon har stått för tydliga värderingar om frihet och företagande, men har också fört partiet nära sina klassiska rötter om decentralisering.

Den största framgången är självklart att partiet nu för andra mandatperioden sitter i regering. Detta är i hög grad följden av bildandet av Alliansen, vilket därtill skedde i formell mening hemma hos Maud. Till allt detta ska sägas att Maud själv är en stark och varm person, vilket inte alltid kommer fram i media.

2011-06-17 11:10:59
Ingen grekisk tragedi för Sverige, tack! Jag skriver på Politikerbloggen om Greklands kris och värdet av tydliga ramverk för ordning i offentliga finanser - som Sverige är ett lysande exempel på - och betydelsen av att ramverken inte överges.

Läs artikeln här - >

2011-06-16 09:04:18
Grekisk tragedi. Grekland tvingas nu till regeringsombildning, vilket lägger en politisk kris på den ekonomiska. Att det skulle bli protester mot krispolitiken har det aldrig rått tvivel om. När fackföreningarna utlyste strejk i 24 timmar mot tillväxtreformer och strävan mot sunda statsfinanser blev problemen än mer akuta.

Om detta diskuterade jag denna morgon i TV4 - om krisens orsaker och möjliga lösningar. Vi har sett finanskriser i många länder genom åren, med olika orsaker. I det grekiska fallet har man valt att öka inkomsterna med lånade pengar istället för tillväxtreformer. Den vägen har lett utför ett stup - och de fördelar eurointrädet medförde användes inte heller till reformer.

Eventuella ytterligare lån lär kombineras med krav på reformer, liksom de tidigare. Desto viktigare nu att de genomförs. Sverige visar hur väl det går när tillväxtreformer genomförs och det finns strikta regler för de offentliga finanserna. Lettland visar dessutom vägen för hur Grekland kan göra - de behöll en fast växelkurs och redde ut finanskrisen.

Se inslaget här - >

2011-06-15 11:38:04
Partiledardebatt. Självklart har det varit med intresse jag har följt dagens partiledardebatt i Riksdagens kammare - som ännu inte är avslutad. Nya partiledare, nya positioner. Medierna har gjort sitt bästa för att fokusera på personer, men det är faktiskt så tråkigt att det är politiken som avgör.

Regeringens fokus på ordning i de offentliga finanserna och en reformpolitik för arbete, bättre skola och välfärd är väl känd. Mot detta står fyra separata partier utan gemensamt program. De kunde inte ens få ihop ett fotobollslag, så Riksdagens tradition av en fotbollsmatch mellan regering och opposition fick ställas in.

Själv skulle jag främst vilja notera en skicklig Gustav Fridolin, som talade väl om enskilda människor och välståndsskapande. I den mån det mer omsätts i konkreta förslag är det välkommet. Självklart är det också bra ju grönare tillväxten blir, inte minst i form av företagande inom green tech.

Håkan Juholt höll ett spretigt anförande med enorma mängder utgiftslöften vars kostnad inte har bedömts. Han försökte också stå för modernitet i motsats till ett gammalt Sverige han påstod är på väg tillbaka. Detta med hjälp av statliga investeringar, återregleringar, högre skatter, restriktioner kring välfärdsföretag - med mera. Lycka till!

Ett huvudnummer var onekligen frågan om det finanspolitiska ramverket, grunden för sunda statsfinanser. Juholt påstod sig stödja detta. Andra s-företrädare har talat om att göra avsteg från praxis i hanteringen av statsbudgeten. Innebär Juholts besked att Socialdemokraterna nu står för praxis att behandla budgetpropositionen i sin helhet?

Uppdatering: Maud Olofsson gjorde en viktig insats i försvaret av valfrihet och entreprenörskap i välfärden. Ohly skällde på dem som gör vinst. Nu är det ju inte bara vinst i välfärden han är emot. Hans parti är ju emot privat ägande och därmed emot alla företag och rimligen deras vinster också. Kan vara värt att påpeka vad utgångspunkten är.

2011-06-14 11:46:45
Republikansk debatt. Inför det amerikanska presidentvalet gör den intresserade klokast i att helt undvika svenska medier. De ägnar sig oftast åt att konkurrera i att missförstå debatten, mest av allt republikanerna.

Den första debatten mellan de republikanska kandidaterna ägde rum härom kvällen. Nu har jag kollat in större delen av denna. I sak få överraskningar. Mycket kritik av Obama på områden som jobb, statsskuld och sjukvård. Men väldigt likalydande budskap från kandidaterna.

Ingen stod ut som stjärna. Pawlenty har en sympatisk utstrålning som kan bära långt. Bachmann gav ett genuint intryck. Ginrich är intelligent men också en "loose canon". Front-runner Romney var rätt tam. Paul var sedvanligt rak. Övriga tillhör väl de mer osannolika kandidaterna.

Än så länge krävs policyutveckling för att ändra debattens spelplan.

2011-06-13 10:25:39
Zetterberg. I onsdags var jag värd för ett möte med Hans Zetterberg för moderata kollegor i riksdagen. Mycket god uppslutning, trots intensiva tider. Inte att undra på; 84-årige Hans är en nestor, en legendar, inom idé-, opinions- och samhällsanalys. Därtill har han haft en central roll i moderat idéutveckling.

Min egen kontakt med honom är utmärkt - och han ansåg det för övrigt "fräckt" av Isobel Hadley-Kamptz att i sin intervju med honom i Magasinet Neo lägga in kritik mot mig. Men han ryckte också rutinerat och uppgivet på axlarna åt sådana kvällstidningsjournalister.

Hans talade denna onsdag delvis utifrån sin aktuella bok som samlar ett antal av hans texter. Han har många goda poänger, men mest central är tanken att han ser historien som en utveckling där olika samhällssfärer - politik, religion, marknad, civilsamhälle - i västvärlden alltmer har fått utvecklas oberoende av varandra. Då utvecklas ett "allsidighetens samhälle" med sfärer som har sin logik. I samhällen där allt tvingas in under samma ledning och logik, i en hierarkisk struktur, kvävs utvecklingen.

Jag instämmer. Och här har vi en ständigt aktuell konfliktlinje i politiken.

2011-06-10 09:30:12
"Göd spargrisen." Idag skriver också Dagens Nyheters ledarsida om våra förslag till reformer för att fler ska kunna bygga upp besparingar - och ger stöd till idén.

2011-06-09 13:03:01
Bara fler i arbete kan minska barnfattigdomen. Reder i en debattartikel ut en del fakta, begrepp och möjliga lösningar i debatten om barnfattigdomen. Och frågar mig om vänstern verkligen anser att fattiga blir mindre fattiga bara alla andra får lägre inkomst.

Uppdatering: Karin Pettersson, politisk redaktör på Aftonbladet, skriver i ämnet idag. Det mest ursäktande man kan säga om texten är att den torde vara en följd av anställningsavtalets krav att lämna hjärnan och moralen utanför AB-huset och istället använda valfri megafon. Hon skriver t ex att barnfattigdomen ökar i absoluta tal. Det är i sak felaktigt.

Läs artikeln här - >

2011-06-09 10:39:25
Upp och ned, Aftonbladet! Ibland tror man inte det står som det står när man läser Aftonbladets ledarsida. Idag skriver de om sjukvårdspolitik i Stockholm och kritiserar Moderaterna för att inte bry sig om effektiviteten i vården. Istället framhålls det som ett föredöme att Socialdemokraterna fokuserar på effektivitet och inte försöker överträffa andra partier i att ge mer pengar.

Så länge jag kan minnas har borgerliga företrädare varit kritiska till bristen på effektivitet i vård och omsorg. Mot den positionen har stått en ytlig populism från vänster med budskapet att välfärd inte handlar om effektivitet utan om omtanke. Tal om reformer för effektivitet - mer välfärd per krona - har mötts av retorik om att det bara stressar personalen, forcerar behandlingar, etc. Och Socialdemokraterna har alltid varit bäst på att göra av med mest skattemedel.

Ifall detta innebär att Socialdemokraterna nu stödjer reformer för effektivitet och avstår från en tävlan om att ge mest pengar så är det en smärre revolution. Men som historisk beskrivning av positionerna i vårddebatten är det i bästa fall ett försök att vara rolig.

2011-06-09 08:57:35
Alternativet: AMS-insatser. Idag skriver Håkan Juholt och Ylva Johansson i DN om sitt alternativ i jobbpolitiken. De gör det när vi just har fått veta att 120 000 fler är i arbete än för ett år sedan och Arbetsförmedlingen bedömer att ytterligare 107 000 kommer i arbete i år. Vad vill de då göra? Underlätta företagande? Göra arbete mer lönsamt? Öka rörligheten på arbetsmarknaden? Nej, nej, nej. De har en rad punkter med nya typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag tror jag låter det tala för sig självt. Hade jag gett ett omdöme hade jag nog lutat åt att kalla det häpnadsväckande fantasilöst.

2011-06-08 13:48:31
Ledarstöd. Efter artiklarna i Svenska Dagbladet och dagens nyheter har ett antal ledarsidor tagit upp våra förslag till hur det ska bli lättare att spara ihop en ekonomisk buffert. Här är en och här är en. Utmärkt att diskussionen förs vidare, därtill med ett positivt tonfall.

2011-06-07 13:48:40
Barnfattigdom - igen. Idag kom Rädda Barnen med ytterligare en rapport om barnfattigdom. Budskapet är att den har ökat de senaste 10 åren, vilket skulle bero på mindre fördelningspolitisk effekt i olika bidragssystem.

Rapporten utgår endast från den relativa definitionen. Har man en inkomst under 60 procent av genomsnittet anses man fattig. (Detta innebär som bekant att om snittinkomsten ökar med 1000 kr och inkomsterna därunder ökar med 700 kr så ökar fattigdomen.) Den förra rapporten hade också med en absolut definition; andelen föräldrar med försörjningsstöd (socialbidrag). Den andelen hade halverats sedan 1997.

"De disponibla inkomsterna har överlag ökat för barnfamiljer i alla inkomstskikt under det senaste årtiondet", konstateras inledningsvis. Men inkomsterna har ökat olika mycket, så skillnaderna har ökat något (från 2,8 gånger högre inkomst i den högsta femtedelen jämfört med den lägsta femtedelen till 3,6 gånger). Det som kallas ökad fattigdom är i hög grad ökad inkomstspridning - men ökning även för den lägsta femtedelen.

Rapporten studerar bidragens effekter på inkomsterna. Rädda Barnen föreslår vissa bidragshöjningar. Men det innebär att man missar den stora bilden. Orsaken till att det finns de som lever på den lägsta nivån i föräldraförsäkringen är att de inte har haft en tidigare inkomst, ett jobb. Fler i arbete är det allra viktigaste för att minska fattigdomen, och det berörs inte i rapporten.

I rapporten resoneras om försörjningsstödens effekter på inkomsterna. Men inte ett ord om de fattigdomsfällor som de tyvärr också bidrar till. Genom behovsprövningen skapas starka drivkrafter att inte arbeta. I dessa grupper kan man rentav förlora ekonomiskt på att börja arbeta. Här finns en reformutmaning.

Sedan har det konstaterats på annan plats att andelen fattiga barn till utrikes födda föräldrar är flera gånger större än bland inrikes födda. Att bryta utanförskapet i denna grupp är den avgörande nyckeln. Detta berörs inte heller i rapporten. De senaste tio åren har vi tagit emot många flyktingar, som tyvärr inte har fått jobb i tillräcklig grad. Där finns utmaningen, inte i justering av bidragsnivåer.

Läs Rädda Barnens rapport här - >

2011-06-07 08:29:48
Ett sätt att skapa välstånd. Fortsätter den lokala och regionala opinionsbildningen för ekonomiska frizoner, nu med en debattartikel med kommunalrådet Jonas Ransgård (M) i Göteborgs-Tidningen.

Läs artikeln här - >

2011-06-06 21:33:19
Stöd för sparreformer! Henrik von Sydow och undertecknad har som bekant utvecklat idéer för hur vanligt folk ska kunna få större besparingar. Detta av goda skäl, menar vi, för en egen ekonomisk bufferet skapar både mer trygghet och självständighet. I söndags uppmärksammades detta, och vår motion till partistämman, av Svenska Dagbladets ledarsida. Samma dag skrev Centerns ekonomisk-politiska talesperson, Annie Johansson, i Dagens Nyheter. Hon gav där stöd för liknande tankegångar. I sin tur uppmärksammades detta av Svenska Dagbladet igen. Stödet är verkligen välkommet, liksom den ökade uppmärksamheten!

2011-06-06 21:25:01
Det fantastiska Sverige. Detta års nationaldag vaknade jag med familjen i vår segelbåt förtöjd vid en ö i Stockholms skärgård. Vädret gjorde sitt allra bästa även där för att skapa en storslagen scen med spegelblankt vatten. Att vårt land är vackert är väl känt och detta på väldigt olika sätt beroende på plats. Men det mer speciella är det förtroende som allemansrätten förutsätter; bara starka normer gör att den kan fungera. Svensken vill vara ute i naturen och vi delar denna upplevelse på ett unikt sätt. Ett land är också sina institutioner, formella och informella - utvecklade av beslut, händelser och omvärld under sekler. Vi kan lätt ta det unika för givet men missar då det vi verkligen bör uppskatta.

<-- Home
RSS 2.0