Johnny Munkhammar skrev på denna blogg från 2004 till sin död 2012. Bloggen är upprätthållen som ett minne och som referens till Johnnys arbete av Johnny Munkhammars minnesfond.

This blog was operated by Johnny Munkhammar from 2004 until 2012 when he passed away. This blog is now in a memorialized state and operated by the Johnny Munkhammar fund.
Prenumerera på nyhetsbrevet munkhammar.org
Friday 2017-08-18, 06:50:40

2011-11-30 21:04:41
Ingen skatt på finansiella transaktioner. Riksdagen röstade således idag nej i subsidiaritetsprövningen av förslaget om EU-skatt på finansiella transaktioner. Jag företrädde hela Alliansen i debatten och höll detta anförande.

2011-11-29 08:38:59
Knapptryckarkompani? Anne-Marie Pålsson har kommit med en bok med denna titel. Jag har inte läst den ännu, men delar av den refereras ju flitigt i media nu. Jag tillfrågades om att diskutera den med henne i TV4 idag, men fick tacka nej av praktiska orsaker. Självklart reser hon relevanta frågor om den lagstiftande församlingens roll.

Jag har inte varit riksdagsledamot samtidigt som Pålsson och kan därför inte säga något om hur det var på hennes tid. Förra mandatperioden hade regeringen majoritet, vilket naturligtvis gör att Riksdagens roll blir mindre aktiv. Denna mandatperiod är det mycket som avgörs av skickligt fotarbete i utskotten.

Den stora fråga som många nämner, huruvida ledamöterna ska få rösta som de vill, är intressant. Vår parlamentarism bygger på partie, som söker väljarnas förtroende, och som sedan bildar regering. Den måste säkra stöd för sin politik - vilket självklart innebär att ledamöterna ska rösta på partilinjen.

Men är det då omöjligt att påverka? Absolut inte. Fast man får förstås påverka på förhand, hur ett aktuellt förslag utformas. Då krävs idéer, strategi, envishet och fakta. Jag misstänker ibland att de som anser att man inte kan påverka i Riksdagen helt enkelt har misslyckats på någon av dessa punkter. Då är det inget systemfel direkt.

Pålsson fokuserar säkert på annat i boken, men media skriver om hur Moderaterna är toppstyrt. Och visst, det parti där inte partiledningen har en vilja de vill ha stöd för kommer inte att utvecklas väl. Men jag har själv aldrig märkt av det auktoritära det skrivs om. Det är enligt min mening högt i tak i den interna debatten.

2011-11-25 13:27:28
Nedräkning! Om tio dagar kommer den första boken ut på Yaaa Förlag. Av min penna, men i för mig helt ny genre. Och den är så snygg, så snygg!

2011-11-25 13:22:39
Nyhetsbrev. Nummer 20 detta år, för att vara exakt. Kan läsas här.

2011-11-25 09:05:09
"Hallå där..." Här intervjuas jag om mitt kapitel i Axess antologi om den nya borgerligheten.

2011-11-25 08:44:31
En allsmäktig stat? I Svenska Dagbladet idag skriver Håkan Juholt om fyra utmaningar hans parti vill ta sig an. Artikeln, och dess beskrivning av verklighet och värderingar, är faktiskt intressant.

Den inleds med hur hemskt det är idag, då "äldre blir beroende av sina barn" och "barn blir beroende av sina föräldrar" för att "politiken har avsagt sig ansvaret". Läs detta noga igen. Egentligen har "politiken", alltså staten, allt ansvar för barn och äldre, men nu är det så illa att den inte tar allt ansvar utan andra - som barnens föräldrar - måste ta en del.

Detta är intressant både mot bakgrund av Hans Zetterbergs beskrivning av totalsamhället och Berggren/Trägårdhs beskrivning av hur svensken har låtit staten ta över även sociala relationer. Staten tilläts växa så mycket i ansvar och omfång att vi till och med avvecklade relationerna mellan människor - ingen skulle vara beroende av någon annan.

Men då finns en tanke som måste lyftas fram: Kan man inte vara beroende av staten? Ifall den avskaffar alla andra beroenden och relationer, och tar allt ansvar - från barn till äldre - blir vi då inte alla beroende av staten? Jo, så är det självklart.

I ett samhälle där staten är avgränsad kommer människor att ha många olika frivilliga relationer. Sverige har utvecklats till mer av ett samhälle där vi har en mångfald, där vi bär mer eget ansvar, och där färre sitter i statens knä. Fler kan stå på egna ben. Det är korrekt beskrivet. Men är det förkastligt? Är det någon som idag vill ha en allsmäktig stat?

2011-11-24 08:22:03
Skatter i Skånemedier. Härom dagens skrev jag med Fredrik Axelsson, gruppledare (M) i Kristianstad, i Kristianstads-Bladet, om vägvalen i skattepolitiken. Idag skriver jag med Peter Danielsson, KSO i Helsingborg (M), i Helsingborgs Dagblad, om vår ambition att fortsätta sänka skatter. I min roll i detta utskott har jag ett särskilt ansvar för att nå ut i Skåne. Och det gör vi ju alltmer.

2011-11-23 21:05:26
Världens bästa välfärdssamhälle. I dagens riksdagsdebatt om Budgetpropositionen ägnade jag mitt anförande åt att förklara varför det är välfärdsreformer och fortsatt sänkta skatter som kan skapa världens bästa välfärd. Den retoriskt intresserade kan med fördel bläddra ned till replikskiftena, i synnerhet till debatten med Peter Persson (S). Uppiggande.

Se anförandet här - >

2011-11-22 13:02:48
EU-skatter - nej, nej, nej. Successivt kommer nu förslag från EU - formellt kommissionen - om att EU:s budget ska finansieras med egna EU-skatter. Skatt på finansiella transaktioner och en andel av momsen ligger nu på bordet. Men det viktiga är inte primärt vilka skattebaser som avses användas utan beskattningen i sig.

Ett sådant steg är politiskt/institutionellt, nära konstitutionellt. EU skulle frikoppla sin finansiering från medlemsstaternas upppfattningar och beslut i hög grad. Ett sådant steg måste ju bygga på att EU har stor legitimitet hos medborgarna och att dessa kan utöva demokratisk kontroll över budgeten. Om det nu inte var så förr, har EU:s legitimitet verkligen ökat på senare tid?

Svaret är uppenbart nej. Det finns inget som skulle motivera ett sådant steg nu. De ekonomiska argumenten för detta framstår som svepskäl. (Många ekonomiska argument talar naturligtvis framför allt emot att EU ska kunna ta ut skatter.)

Jag ansvarar som bekant för dessa frågor i Moderaterna i Riksdagen. Regeringen säger nej till EU-skatter och vi anser att detta strider mot subsidiaritetsprincipen. Vad vi gör råkar vara viktigt - för det krävs enhällighet i EU för att få igenom det. Idag hade vi en överläggning med Finansdepartementet och Finansutskottet. På onsdag nästa vecka är det debatt i kammaren.

Det finns en bred enighet i Riksdagen om uppfattningen att vi ska värna EU-ländernas skattesuveränitet. Det är betryggande.

2011-11-21 06:08:29
Migration. Så här på väg genom mörker och regn till Gävleborg och M-kollegan Lars Beckman för dagsbesök med de moderata kollegorna i Skatteutskottet - just med tema globalisering och export - vill jag tipsa om viktig läsning. The Economist har en ledare om migration och dess effekter, flera kanske lite oväntade och tydligt positiva. Det handlar om affärsnätverk över världen och gränsöverskridande förtroende som ger handel och investeringar. Det finns fler kineser utanför Kina än fransmän i Frankrike. Det har effekter. Och invandrare startar en fjärdedel av alla USA:s teknologi- och ingenjörsföretag, trots att invandrare är mindre än en tiondel av befolkningen. Och så vidare.

Upppdatering: Det blev en intressant dag, än mer så än förväntat. Möten hos landshövding Barbro Holmberg och med GD på Lantmäteriet var givande. Men jag hade knappast förväntat mig att mötet på Cibes Lift AB plötsligt skulle illustrera just The Economists ledare. Men de berättade att de anställer utrikes födda just för att ha lättare att komma in på olika exportmarknader.

Läs artikeln här - >

2011-11-20 09:50:26
I SvD: Större stat gjorde skuldkrisen värre. I dagens Svenska Dagbladet skriver jag en s k Op-Ed om hur de EU-länder som ökade sina offentliga utgifter 2000-2010 fick lägre tillväxt, större budgetunderskott och större statsskuld. Därtill refererar jag forskning som visar att beslutsamma neddragningar av offentliga utgifter kan leda till tillväxt. Ytterligare underlag finns i två utredningar från Riksdagens Utredningstjänst, som kan läsas här och här.

Läs artikeln här - >

2011-11-16 12:27:37
Äldreomsorgsdebatten. Bristerna i kvaliteten i omsorgen om äldre är upprörande. Men den mediala rapporteringen får inte leda till förhastade åtgärder. Och den bör inte heller användas för billiga politiska poäng. Kvaliteten måste stå i fokus och fakta måste grunda beslut - så tråkigt är det.

Idag redovisar således SKL att medborgarna har i flera avseenden ökande tilltro till välfärden. Privat vård drar ifrån en offentliga ytterligare. Inom äldreboende noteras dock en minskning, dock inte uppdelad på privat eller offentlig.

Aftonbladet berättade lite lätt undanskymt intressanta kvalitetsmått från Socialstyrelsens äldreguide. Av denna framgår att det inte finns några privata äldreboenden bland landets 20 sämsta. Bristande kvalitet kan finnas i både offentligt och privat driven omsorg - men sämst är den i den offentliga.

Detta må vara fakta som inte kommer fram, för att de inte passar i bilden privat-vinst-problem. Men de är fakta.

Själv är jag övertygad om, som jag utvecklade i en artikel härom dagen, att mer makt måste gå till de äldre. När vi gick från upphandlingar till eget val - från LOU till LOV - inom vården ökade kvaliteten och tillgängligheten. Precis det behövs också i äldreomsorgen. Passande nog har jag och Johan Hultberg lagt en motion i Riksdagen om detta.

2011-11-16 08:24:05
RUT-utredningen. I gårdagens Financial Times hänvisade jag till en utredning av Riksdagens Utredningstjänst, som jag hade beställt. Utredningen kan laddas ned här.

2011-11-15 09:38:17
Me in Financial Times: "Disturbing for Defenders of Keynesian Stimulus". Today, the Financial Times publishes a Letter by me regarding a new study. 24 out of 27 EU countries increased their public expenditure during the last decade. Sweden is one of the exceptions. The countries that increased public expenditure the most, also had lower growth, bigger deficits and increased public debt. By contrast, the countries that did not, have managed the crisis quite well.

Read it here - >

2011-11-11 15:26:43
Mer makt åt den enskilde i äldreomsorgen. Jag skriver för Politikerbloggen, apropå de problem som har rapporterats i media på senare tid, om betydelsen för kvaliteten av att den enskilde får mer valfrihet.

Läs artikeln här - >

2011-11-09 14:27:01
Basta?! Någon påpekade att Italien är som en rik och slarvig man som konsumerar för fullt men upptäcker att han har glömt betalkortet någonstans. Alltså ett i grunden rikt land men med pengarna på fel ställe. Det ligger mycket i att Italien inte är ett till Grekland. Statsskulden är väldigt hög, men det privata sparandet är långt större än i de flesta länder. Samtidigt är tillväxten en av Europas svagaste och det politiska ledarskapet i fullständigt förfall. Det sistnämnda är grundorsaken till att räntan idag har stigit till för Italien ohållbara nivåer.

Silvio Berlusconi är - om man för ett ögonblick hoppar över hans privata eskapader - främst de förlorade tillfällenas politiker. Till skillnad från alla sina företrädare både vann och behöll han regeringsmakten länge. I det sista valet fick han rentav en väldigt bred majoritet. Men av detta blev mycket lite, förutom vissa liberaliseringar av arbetsmarknaden under tidigt 2000-tal. Med all den förmåga han otvivelaktigt besitter - från små affärsprojekt på gatorna som barn till Italiens rikaste - använde han intet till reformer.

För några år sedan talade jag på en konferens i Rom och Berlusconi talade under middagen. Jag gav honom min bok "The Guide to Reform" och han underströk att han lovade att läsa den. Jag tvivlar på att så blev fallet.

2011-11-08 13:05:57
"Social Justice" - Sweden Number Three in the OECD. In a new publication from the Bertelsmann Stiftung, 31 OECD countries are studied regarding their degree of "social justice". They look at factors like access to education, relative poverty, labour market inclusion and health. Sweden comes out as number three in the non weighted summary (four in the weighted one). Northern Europe in general stands out as the most socially just part of the OECD. But still Sweden has some challenges in the labour market, such as fighting youth unemployment. True, there is a need for further reform.

Read the publication here (pdf) - >

2011-11-08 00:11:38
"Euron har hindrat handelskrig." I dagens Sydsvenska Dagbladet replikerar jag på Nils Lundgrens debattartikel igår om euron och skuldkrisen.

Fil Dr Andreas Bergh skriver också i ämnet och påstår i likhet med undertecknad att man bör tala om skuldkris, inte eurokris.

2011-11-07 21:27:11
Ny satsning: Yaaa Förlag. Så lanseras ett nytt bokförlag, med mig som ägare. Om ett par veckor kommer den första boken. Den råkar ha mig som författare, men i en genre jag aldrig förr har varit i närheten av. Hoppas nyfikenhet därmed väcks!

Förlagsnamnet? Sista bokstaven i mina familjemedlemmars namn. Det är ett familjeförlag...



Besök förlagets webb här - >

2011-11-02 18:35:08
Skatterna och orden. I Dagens Industri idag kritiserar Eva-Lena Ahlqvist hur vi moderater använder vissa termer i skattedebatten (ej på nätet). Hon tycker det är fel av mig och Henrik von Sydow att likna vår idé om grundavdrag för kapitalskatt med jobbskatteavdraget. Och hon tycker det är fel att beskriva det vi strävar efter som ett skatteparadis för låginkomsttagare.

Eva-Lena har skrivit en utmärkt bok om skatter som reder ut många begrepp. Men när hon tycker att vi gör fel med motiveringen att det inte lockar väljare kommer hon nog utanför sitt sakområde. Vi lyckas naturligtvis inte alltid finna rätt begrepp, men man vill ju beskriva förslag så folk förstår.

Att likna två grundavdrag vid varandra kan inte vara helt fel. Och de flesta associerar nog inte skatteparadis med fusk utan med låga skatter. Men om det kan man tvista och Eva-Lenas råd är välkomna.

2011-11-02 18:03:30
Juholt i Expressen. Jag tänkte replikera på Håkan Juholt, som skriver i dagens Expressen om bidragsberoende. Någon annan hann dock före, men här nedan är min replik för den intresserade.

Juholts bidragsfälla

Antingen utgår man från att drivkrafter - incitament - har betydelse för människors agerande eller inte. Enligt min mening är beläggen starka för att drivkrafter betyder mycket. Ifall staten lägger hög skatt på arbete och inför omfattande bidrag till den som inte arbetar kommer arbete att motverkas till förmån för bidragsberoende.

Håkan Juholt lyckas i Expressen (2/11) med konststycket att både företräda en politik för mer bidrag med att kritisera bidragsberoende. Han vill göra arbete mer lönsamt för den som får försörjningsstöd men samtidigt höja ersättningarna i socialförsäkringarna. Det är en politik som inte hänger ihop intellektuellt.

Det utanförskap som växte fram under decennier är ett mycket stort samhällsproblem, i hög grad skapat av våra egna system och politik. Istället för att hålla arbetsmarknaden öppen för alla och låta arbete vara lönsamt fördes en bidragspolitik. Det är den vägen Sverige nu, till Socialdemokraternas massiva motstånd, har brutit med.

Trots finanskris och recession är nu 200 000 fler i arbete än 2006. Utanförskapet minskar; hälften så många är sjukskrivna hälften så länge nu. Men det krävs mer - främst för dem som står längst bort från egen försörjning. Trots jobbskatteavdrag och bidragsreformer är arbete inte tillräckligt lönsamt.

För den som har försörjningsstöd kan marginaleffekten vara högre än 100 procent. Man förlorar på att gå från bidrag till arbete. Därför är ytterligare jobbskatteavdrag viktigt, men också en bidragsreform. I Budgetpropositionen för 2012 tas steg mot en sådan. I utformningen finns länder att lära av, som Nederländerna.

Den bästa sociala insatsen är ett jobb. Därför är en reform av försörjningsstödet som gör arbete och även sparande mer lönsamt av stor social betydelse. Och det är inte fel om den hänger ihop med en politik för arbete också i övrigt.

Johnny Munkhammar
Riksdagsledamot (M)

2011-11-01 19:12:14
Ja eller nej till räddning. Att utlysa en folkomröstning är alltid ett sätt för det politiska ledarskapet att avstå från ansvar. Hur folket än röstar så är det ju folket som har valt, utfallet kan inte skyllas på en regering. Hur grekerna ska fomulera alternativen i sin folkomröstning om det senaste räddningspaketet är mig veterligen ännu oklart. Men så dramatisk som situationen är lär ett nej få stora konsekvenser. Inte för att paketet i sig bär på någon uthållig lösning - det är möjligen ett steg på vägen. Men ett nej skulle rimligen direkt innebära att grekerna får ställa in betalningarna. Det finns ingen chans att de kan mäkta med räntorna på den nuvarande statsskulden. Så har ju också marknaderna reagerat väldigt negativt. Grekland fuskade med statistiken för att ta sig in i euron, fortsatte missköta sig och här är resultatet. Att de inte borde ha varit med i euron är en sak men att föreslå att de ska lämna är en annan. Det skulle få omfattande konsekvenser för dem - mindre för de 16 andra euroländerna. Det europeiska banksystemet har, i synnerhet i länder som Frankrike, redan stora problem. Hur det än går blir det dramatik. Och hur det än går påverkas vi också.

<-- Home
RSS 2.0